Håkan Brovell

Fotograferat på Ironman 70.3 World Championship 2019

I lördags och söndags var jag i Nice i Frankrike för att kolla på och fotografera Ironman 70.3 World Championship. På lördagen hade tjejerna sin tävling och killarna sin tävling på söndagen. Anledningen till att jag var där var för att min sambo hade kvalat in till tävlingen och jag följde med som stöd såklart.

Detta gav mig möjlighet att fotografera tävlingen och att få kombinera två av min stora intressen fotografering och triathlon, var en möjlighet jag inte ville missa.

Vad är Ironman 70.3?

Ironman 70.3 är en halv Ironman, dvs ett triathlon vilket består av tre grenar. I triathlon så är det simning, cykling och löpning. För en halv Ironman så är distanserna 1900m simning, 90km cykling följt av 21km löpning.

Hur tänkte jag fotografera Ironman 70.3 World Championship?

Då jag inte var i Nice som fotograf utan som stöd för min sambo så låg huvudfokus inte på fotograferingen. Men jag ville ändå få till så bra bilder som jag kunde, men jag hade vissa förutsättningar som jag var tvungen att jobba kring.

Ut efter de förutsättningarna så jag fick tänka lite på hur och vad jag ville fotografera. Efter lite funderande så kom jag fram till följande punkter.

Förmedla spänning och förväntan genom fotografi

Att vara på ett tävlingsområde är alltid en speciell känsla. Den känslan blir än mer påtaglig när man vandrar ner till starten tidigt på morgon innan solen har gått upp.

När vi gick ner mot starten på morgonen så var min sambo redan i sin egna tankar, vilket man alltid är inför en tävling. Detta gav mig möjligheten att fritt ta bilder på henne när vi gick ner. Då jag inte har världens bästa kamera för att fotografera i svagt ljus så var det inte helt problemfritt. Jag letade efter de få ljuskällor jag kunde för att min sambo skulle bli lite upplyst.

Ewa går ner mot T1 och starten.
Inne i T1 och kollar de sista detaljerna.
Sista förberedelserna innan det är dags att hoppa i vattnet.

Tävlingen

Efter att ha följt min sambo ner till starten och hjälpt henne med några saker, så var det dags att följa tävlingen.

Simningen

Hitta en bra plats för att fotografera simningen när tjejerna körde var hopplöst. Det gick mycket smidigare när killarna körde, då vi inte behövde vara vid start området utan kunde sätta oss vid simstarten direkt. Men då simningen gick 800m rakt ut i havet så var det ändå svårt att få till några riktigt bra bilder.

Killarna påväg in.

Cyklingen

Cyklingen var en loop, upp i bergen och sen ner till Nice igen. Möjligheten att se atleterna på cykeln var inte så stor. Utan det gick att se dom när de cyklade ut, samt när de kom in till T2 (transition 2).

Efter att ha sett min sambo cykla ut på cyklingen, så tog jag en liten paus för att vänta in proffsen som var på väg ner från berget och tillbaka in mot centrala Nice. Vi gjorde samma sak när det gällde killarna när de körde sin tävling.

Jag tyckte jag hittade en bra plats för att både kunna följa när dom cyklade in, samt när de började att springa. Att se proffsen komma in i full fart på cykeln var en häftig upplevelse. Det gäller att vara snabb med kameran för att hinna med.

Såhär i efterhand efter att ha sett mina bilder, så hade jag valt en annan plats för att ta bilderna när de kom in från cyklingen för att få ännu starkare bilder. Men när man väl är där och allt pågår och går så pass fort, så är det svårt att tänka på allt. Men det gäller att lära sig och försöka bli bättre till nästa gång.

Daniela Ryf leder damernas lopp när de kommer in på cykeln till T2.
Ewa påväg in mot T2.
Alister Brownlee följs av norges Gustav Iden.

Löpningen

Om simningen och cyklingen var svår att se, så var löpningen väldigt mycket enklare. Den var riktigt publik vänlig, då gick det att stå på ena sidan av vägen och se dom springa ut från centrum mot flygplatsen. Sen var det bara att vända sig om för att se dom komma tillbaka på andra sidan.

Att få se proffsen springa var otroligt häftigt, både tjejerna och killarna sprang i otroliga hastigheter. Häftigast av allt var att se Sara Svensk som jagade 10:e platsen och i början låg hela 5min efter. Men med 1km kvar så fick Sara syn på tjejen som hade 10:e platsen och lyckades sprinta om henne, och få bäst löpsplit på köpet.

Daniela i egen majestät i ledningen.
Holly Lawrence försöker jaga ikapp Daniela. Lucy Charles-Barcley jagar, efter att ha fått ett 5min straff på cyklingen för drafting.
Ben Kanute öppnade starkt.
Gustav Iden sprang fort, förbi och ifrån alla för att tillslut vinna.
Två faldige OS-guldmedaljören Alister gjorde vad han kunde för att hinna ikapp Gustav Iden.

Har du fotograferat sportevenemang?

Allt som allt, så var både tjejerna och killarnas tävlingar otroligt häftigt att uppleva från sidan, även om jag självklart velat köra själv. Men istället för att köra så gav det mig chansen att fotografera och jag tycker att jag har fått till många bra bilder som jag är nöjd med.

Men det finns förbättringspotential på många punkter. En är att jag skulle funderat mer på bakgrunden. T ex hade jag kunnat få med byggnader (som hotell Negresco som är känt som det finaste hotellet i Nice) som atleterna sprang/cyklade förbi i bilden. Det hade gjort bilderna ännu bättre, då hade jag haft en tydligare koppling mellan eventet och platsen. Jag hade även kunnat stå på andra platser där det var mer publik och på så sätt fångat den energin som fanns där.

Vad tycker du om sportfotografering, är det något du har provat på? Tycker du det är svårt eller lätt? Kommentera gärna.

Skrivit av: Håkan

Dela dina tankar

Din email adress kommer inte bli publicerad. Alla fält är obligatoriska.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Vad andra säger

    • Tack Jonas! Ja det har du rätt i, det är verkligen inte lätt. Ska man få till riktigt bra bilder, måste man ha en bra plan. Också viktigt att ta reda på vart bästa stället att fotografera på är. Det är en utmaning helt klart.